

1 januari 2004 fick vi en ny lag som ska förbättra skyddet mot olyckor och öka tryggheten i samhället. Lagen om skydd mot olyckor ersatte då räddningstjänstlagen från mitten av 1980-talet.
Den nya lagen innebär genomgripande och viktiga förändringar för kommunerna i allmänhet och räddningstjänsterna i synnerhet, men även för tillsynsmyndigheterna, länsstyrelserna och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Tyngdpunkterna i Lag om skydd mot olyckor kan sammanfattas enligt följande:
Ansvaret för att lagen följs ligger på:
Minskad detaljreglering i förhållande till nuvarande lag och förordning, av framför allt den kommunala räddningstjänsten.
Införande av nationella mål för såväl olycksförebyggande verksamhet som räddningstjänstsverksamhet.
Handlingsprogram för skydd mot olyckor, operativ och förebyggande räddningstjänst ska finnas upprättat i kommunerna.
Den enskildes ansvar tydliggörs, exempelvis skyldighet att upprätta brandskyddsdokumentation i vissa verksamheter samt att kommunens kontroll av säkerheten ändras till en ren tillsynsfunktion (den enskilde har bevisbördan att skyddet är tillfredställande ordnat).
Ökad betoning på olycksförebyggande verksamhet, kommunen ska främja säkerheten för dem som vistas i kommunen, vidare vara verksam för skydd mot andra olyckor än bränder samt tillvarata varandras resurser för förebyggande verksamhet, den enskildes intentioner att fullgöra sina skyldigheten enligt lagen ska stödjas.
Kommuner och statliga räddningstjänstmyndigheter föreslås få en skyldighet att i skälig omfattning utreda olycksorsaker och olycksförlopp samt att utvärdera hur räddningsinsatsen har genomförts.

Maria Wiberg